Forskare vid Karolinska Institutet har med hjälp av registerdata undersökt tandvårdskonsumtion och munhälsa hos ett stort antal individer före och efter demensdiagnos. Uppgifter om diagnos och kognitiv förmåga sammanställdes för drygt 58 000 personer som registrerats i Svenska Demensregistret, SveDem, under tidsperioden 2007-2015. Tandhälsorelaterad information hämtades från Tandhälsoregistret.
– Vi såg att antalet tandläkarbesök minskade signifikant efter demensdiagnosen och att minskningen av tandvårdskonsumtion var mer uttalad hos patienter med snabbare kognitiv försämring, säger Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Låg så kallad MMSE-poäng, ett mått på den kognitiva förmågan, utgjorde en riskfaktor för förlust av tänder. Dålig munhälsa, karies och tandlossning kan bland annat leda till smärta, sänkt livskvalitet och svårigheter att äta med försämrat näringsintag som följd.
– Det kan vara så att patienten glömmer bort att besöka tandläkaren eller prioriterar annan vård eftersom tandvården är skild från den övriga sjukvården. Det behövs en bättre struktur för att fånga upp dessa patienter och se till så att de går på sina tandvårdskontroller, säger Gunilla Sandborgh Englund, professor vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet.
Forskningen finansierades av Alzheimerfonden, Stockholms läns landsting (SOF-projektet), Vetenskapsrådet och Sveriges kommuner och landsting.
Publikation
Seyed-Mohammad Fereshtehnejad, Sara Garcia-Ptacek, Dorota Religa, Jacob Holmer, Kåre Buhlin, Maria Eriksdotter, Gunilla Sandborgh-Englund,
Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association, online 8 juli 2017, doi: 10.1016/j.jalz.2017.05.004